Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord med anledning af Herr C. W. P:s anmälan om "Bidrag till kännedomen om Sveriges Qvartära Bildningar af A. Erdmann". Af A. Erdmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLÄGG TILL SVENSK L1TE11ATUR-TIL>SKRI1% 1869,
3:E HAFT. O
till min Underdåniga Berättelse om de Geologiska
undersökningarna för 1859, uti hvilka båda den ytterst
stora sannolikheten för en sådan allmän istid är med
tydliga ordalag påpekad.
Att uttrycken "glacialtid", "giaciala bildningar",
"glaciallera", "postgiaciallera", m. m. icke förr
än under de sista åren blifvit använda å de utgifna
kartorna eller i deras beskrifningar, härleder sig
deraf, att jag icke ansett mig böra såsom gällande
rättesnöre vid våra vidare undersökningar införa och
stadga något i detta afseende förr, -än jag genom ett
så stort antal iakttagelser som möjligt inom landets
spridda delar blifvit satt i tillfälle att bereda mig
en säker öfvertygelse om den allmänna lämpligheten
af den ena eller andra benämningen. Det första
uppslaget härtill gjordes å den 1866 på våren utkomna
"Öfversigtskartan öfver glaciallerans utbredning",
det vidare utförandet deraf är nedlagdt i de våren
1868 utkomna "Bidragen". Den nya nomenklaturen
för de qvartära bildningarna är sålunda för första
gången begagnad å de på hösten 1868 sist utkomna
fem kartbladen N:o 26-N:o 30, under det att de
kristal-liniska bildningar, som å f argt ariorna
tillika äro upptagna, ännu måste blifva i saknad
af en dylik, tills i sin ordning äfven denna hunnit
genomtänkas och utarbetas.
Samma bemödande att förringa värdet af min
sjelfständiga verksamhet så i äldre, som i nyare
tider, visar sig äfven å sidd. 657, 662 och 663,
der Herrar Kjerulfs, Lovens, Olbers’ och Torells
åtgöranden och arbeten påstås vara de källor, ur
hvilka jag i mer och mindre mön skall hafva hämtat
materialier till mina "Bidrag". Jag behöfver endast
hänvisa den opartiske läsaren till dessa mina
"Bidrag", der han i alla de fall, jag af någon
erhållit en upplysning eller uppgift, eller ock ur
något föregående arbete verkligen hämtat en sådan,
också finner detta tacksamt erkändt. Men i de fall,
då sådant icke varit händelsen, och jag sålunda icke
till någon stått i förbindelse för hvad jag anfört,
har jag följaktligen icke ansett mig hafva skäl att
uttala en erkänsla, som i thy mål väl
mig in att göra anspråk på någon prioritet i detta
afseende, lika litet, jag är öfver-tygad derom,
torde Herr Torell vilja det. Ty denna åsigt om en
forn istid här i norden har ju endast småningom genom
skilda bidrag af flera olika forskare utvecklats till
det skick och bragts till den ståndpunkt, der deri nu
befinner sig. Skulle med något fog ett sådant anspråk
kunna framställas, så borde i första rummet erinras om
namnen Agassiz, Charpentier, Martins, Daubrée, Desor,
E. Forbes, Smith of Jordanhill och Loven, hvilka,
redan för åtskilliga år sedan, hvar för sig från
olika synpunkter uppmärksammat och belyst denna fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
