Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Försvarsskrift.
Adelns privilegier, ehuru Rec. för sina syften behagat
begynna der Förf. slutar, nemligen med Allmogens.
Hvilken plan har nu Förf. valt vid framställningen
af de företrädesrättigheter, som tillkomma Adeln i
vårt land framför andra medborgare?
I fråga om 1723-års adelsprivilegier och deras
ursprungliga innehåll har Förf. hänvisat till
arbetets historiska Inledning, jemförd med 1866-års
grundlagsedition, s. 255-261, hvarest de särskilda
ämnena i denna urkund äro uppställda i följande
grupper: Angående befordringsrätt till embeten
och tjenster; adelsmans inmanande i häkte; dess
forum privilegiatum; patronrätt; säterifrihet; rå-
och rörs- samt ladugårdsfrihet; frikallelse från
vissa utskylder enligt särskilda stadganden för de
s. k. eröfrade provinserna; adelns landbönders och
utsockne-frälsehem-mans frihet; skattehemman köpta
till frälse; ödeshemman och hemmans förmedling;
adelns fastigheter i städerna; förmåner i
afseende på bergverk, hvarjehanda anläggningar,
fiske, skog, jagt, handel, skeppsfart, utpantning;
angående vapentjensten; kronans oberättigande till
frälsegods; adeln ensam förbehållna frälsegods; dess
äktenskapsförbindelser; rätt att hålla handtverkare;
rätt till böter; kastigationsrätt; rätt att
utflytta. - I noterna är skilnaden emellan dessa och
1719-års privilegier anmärkt samt förklaringar gifna.
Ett sammanförande tilPstörre afdelningar,
(t. ex. reala, realt-personella, personelt-reala,
personella privilegier, med amfibiska öfvergångar
från ena afdelningen till den andra) har Förf. icke
funnit bidraga till större klarhet (Rec. har tyckt
annorlunda), utan har Förf. tagit mera hänsyn till
den ordning, urkunden sjelf företer.
Efter denna hänvisning redogör Förf. för det, enligt
Adelns föreskrift, genom Riddarhus-Utskottet år 1809
utarbetade sammandrag af 1723-års adelsprivilegier,
till utrönande (som det i Ad. prot. heter)
»hvilka bland de adeln förut tillhöriga uteslutande
»rättigheter då ännu funnos öfriga». Detta sammandrag
har Förf. ordagrannt intagit. Förf. anmärker derom,
att ehuru detsamma eke bli fvit föremål för någon
lagstiftande maktens åtgärd, har det dock varit
betraktadt såsom ett officielt uttryck af adelns
uppfattning rörande dess återstående förmåner och
såsom så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
