Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 Försvarsskrift.
I en not n:o 9, sidd. 226 och 227, anmärker
Förf. härom: >Då adeln afsade sig uteslutande
rättigheten att besitta säterier m. m., afstod den
dock ingalunda från det privilegium (8 § i Ad. priv.),
att frälsejordens natur, med thy åtföljande friheter
och förmåner, icke får förändras. Intet enda ord i
adelns beslut i ämnet gifver anledning att någon
koncession gjordes i denna riktning. När genom
Säkerhets-Akten 1789 medgafs, att allmänt frälse
fick forvärfvas af hvilken Svensk man som helst,
förklarades tillika uttryckligen, att jorden ej fick
förändra sin urgamla natur och skilnad af säteri,
frälse, skatte och krono. Om det mellan 1789 och 1809
fallit någon in att påstå det adelsprivilegiernas
i enahanda syfte gifna försäkran blifvit upp-häfd i
och med detsamma rättigheten att förvärfva allmänna
frälset medgafs äfven ofrälseman, samt att således
frågan om borttagande af eller förändring i allmänna
frälsets förmåner icke vidare skulle behandlas
som privilegiifråga för adeln, så hade troligen
ingen biträdt en slik åsigt. Likalitet kan genom
den år 1810 meddelade rättighet för hvar och en
att derefter förvärfva äfven ypperligt frälse,
adelsprivilegiet om bibehållandet af de ined det
ypperliga frälset förenade förmåner anses vara
gifvet till sköfling, så att en derom möjligen
framdeles väckt fråga icke vore att som en adeln
rörande privilegiifråga behandla. Adelns egen
uppfattning af den år 1809 gjorda eftergift, utan
rubbning af 8 § i privilegierna, synes tydligt af
privilegii-sam-mandragets 4 § (se sid. 213) och gifver
ytterligare styrka åt vår i ämnet uttalade mening.»
2. Stadgandet i samma privil. angående adelns
forum pri-vilegiatum i vissa numera inskränkta fall.
3. D:o om jus patronatus.
4. D:o om rättighet för adeln att med seqvester
belägga lösegendom hos dess frälsebönder, på sätt
sid. 223 i det recenserade häftet finnes anmärkt.
5. Rättigheten att sammanträda för att om sina
gemensamma angelägenheter besluta, enligt bestämmelser
i Riddarhus-Ordningen, hvilken lag fastställes af
Konungen samt Ridderska-pet och Adeln gemensamt
(R.F. 37). Hvartill kommer stadgandet i 114 §
R.F., att ståndets qvarvarande privilegier ej få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
