Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Försvarsskrift.
säkrade förmån, att Adelns sätesgårdar, rå- och
rörs-hemman samt särskilde slags frälsehemman skola
öfver hela riket behålla denna sin natur och de
med samma jord förenade friheter, hvilket adeliga
privilegium alltså fortfarande qvarstår,
Vi öfvergå nu till det andra af Adelns qvarvarande
privilegier (s. 22 i vår försvarsskrift förra
afdelningen) eller stadgandet angående detta stånds
forum privilegiatum. Härom anmärker Recensenten
(s. 433), att Förf. uraktlåtit omnämna »den
företrädesrätt, adelsman äger vid fråga om
häktning». Det torde dock icke vara något tvifvel
underkastadt, att de i K. F. d. 16 Febr. 1864,
till hvilken jemväl adeln utan förbehåll lemnat sitt
bifall (likasom de tre öfrige riksstånden)r meddelade
allmänna föreskrifter angående häktning lända till
efterrättelse för hvilken samhällsklass som helst,
så att hvarken adel eller prester i detta fall någon
företrädesrätt numera äga ]). Rec:s förmenande är
alltså äfven i detta stycke grundlöst.
Hvad vidare beträffar den af Rec. (s. 433) anmärkta
»friheten att välja bouppteckningsmän i stad»,
vill Förf. erinra om följande: Kongl. Resol, på
städernas fullmäktiges besvär d. 3 Okt. 1675, 35 p.,
angående adelns »arfskaper», och K. F. d. l Maj 1749,
angående magistratspersoners bouppteckningsarfvoden,
hafva, som bekant är, blifvit på det sätt tillämpade,
att Magistrat icke ansetts berättigad att ex officio
låta hålla bouppteckningar i adeliga sterbhus i
stad, likasom enligt Allmänna Lagens föreskrift i 9
kap. l § Ärfdabalken, arfvingar i presthus må till
bouppteckningsman kalla den de helst sjelfve vilja, en
och rättigheter nådiyst bibehållas, således att
deras Sätesgårdar med deras Torp gamla eller nybyggda
skola vara fria for Kusttjensten, Konungstijonden,
utskrifningar (m. m. här uppräknas friheterna)«. -
9 § lyder sålunda: «<Så skola ock Adelns Landtbönder
och utsockne Frälsehemman fria vara för alla Crono
dagsvärken, kiörslor, skiuts (m. m. här uppräknas
jemväl förmånerna)". - I 10 § heter det: »Och när
.Riksens tarf och lägenheter förefalla, som uti
Lagen för-mälte äro, att någon Contribution och
hjelp måste utgiöras, tå skal icke något påläggas
Adelns Landtbönder och utsockne Frälsehemman utan
(m. m. jemväl här nämnas de ifrågavarande hemmanens
förmåner i berörde afseende). Om riksdagsmans häktande
se R.-F. 110, 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
