Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
45
numera tala örn formerna för städernas administration
eller stads-invånarnes rätt att föreslå borgmästare,
välja rådmän, antaga mindre betjening o. s. v. såsom
vore det ett borgerskapets privilegium, eller att
här orda om näringsfriheten och det sätt, hvarpå år
1812 Borgare-Ståndet behandlade denna fråga, eller
i allmänhet afhandla utvecklingen af denna frihet,
torde till och med Recensenten (oaktadt sin anmärkning
derom) finna oriktigt och olämpligt.
b) Anmärkes (sid. 420): att författaren bort
omnämna dels Kongl. Förordningen den 21 Febr. 1789,
»hvilken i Förenings- och Säkerhets-akten samma dag
är anmärkt såsom stadgad med lika säkerhet som vore
den der införd», dels 3 § i sjelfva Förenings- och
Säkerhetsakten; hvarforutan Recensenten förmenar,
som orden lyda: »att ännu lefva, ehuru på grund af
nya stadganden i mera utvidgadt omfång, rättighet for
allmogen att inem riket föra och afsätta sin egen
och sina grannars afvel och slöjder, äfvensom att
nyttja sockenhandtverkare af skräddare, skomakare och
smeder; rättigheten att antaga och nyttja så många
arbetare af egna barn och tjenstehjon, som finnes
nödigt, förbudet emot våldsam värfning; och ehuru
för närvarande af föga eller ingen praktisk vigt, äro
dock dessa stadganden af den betydelse, att de utgöra
begränsning af Konungens ekonomiska lagstiftningsmakt
för det otroliga fall, att den skulle komma att gå
i en näringsfriheten så inskränkande riktning, att
nämnda rättighet vore i fara».
Rec. torde dock erinra sig först och främst att
Förenings-och Säkerhets-akten blifvit upphäfd
i ingressen till vår gällande grundlag; vidare
att den af Förf. åberopade K. F. d. 4 April (23
Febr.) 1789 just innefattar Kongl. Maj:ts försäkran
och stadfästelse å Svenska och Finska Allmogens fri-
och rättigheter, samt deribland den dispositionsrätt
af skattehemmanen, som beviljad och försäkrad blifvit
i förra författningar (äfven den af recensenten
åberopade Kongl. Förordningen), men att uppräknandet
af de stadganden som i den Kongl. stadfästelsen afses,
varit ändamålslöst vid det förhållande, som sid. 235
i den recenserade skriften är i detta ämne anfördt;
dels slutligen att de rättigheter, som Rec. (sid. 420)
förmenar »ännu lefva», icke göra det på grund af
något för allmogen eller annat stånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
