Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
Försvarsskrift.
Detta missförhållande var ännu icke år 1809 afhulpet
(endast Fahlu bergslag hade år 1769 fått rättighet
att hafva en fullmäktig i borgareståndet).
Förf. har i den recenserade skriften ]) an gif
vit skälen hvar-före constitutions-utskottets
republikanskt-demokratiska förslag af d. 24
Mars 1810 för alltid lades till hvila; och de
händelser äro bekanta, som under åren 1810-1815
togo ständernas verksamhet företrädesvis i anspråk,
så att representationsförbättringen först vid
1818-års riksmöte vann egentlig handläggning. Utan
tvekan erkände man, att tillfredsställandet af
de orepresenterades anspråk innebar ej allenast
en rättvisa mot dem, utan ock ett medel att med
riksens ständer införlifva flera samhällets värden
och krafter, och man började inrymma dessa klasser i
de gamla riksstånden. Redan 1818-års constit.-utskott
föreslog sjelfskrif-venhetens upphäfvande hos adeln
och presteståndet. Men dessa två stånd kunde ännu
ej besluta sig för en sådan reform, helst (sade man)
adel och biskopar hos oss varit af ålder kallade till
riksdagarne, likasom fallet är i England, och hela
riksförsamlingens ställning till konungamakten på
ett betänkligt sätt skulle rubbas, om man äfven inom
adeln lemnade rum for valintriger och för den skadliga
inverkan, hvilken i andra länder regerin-garne ej
sällan utöfva på riksdagsmannavalen.
Man följde vid flera kommande riksdagar det råd, som,
bland andra, en af våra största historieskrifvare på
denna tid gifvit, att »komplettera representationen
såsom man begynt», och den förhoppning uttalades,
att sedan alla de orepresenterade klasserna blifvit
intagne, riksförsamlingens fördelning på två kamrar,
i stället för fyra, skulle snart följa.
Vid 1834-5 årens riksdag, hvilken, af skäl dem
Förf. an-gifvit2), bildar öfvergången till en mera
utbredd agitation för representationsskickets
fullständiga omdanande, öfverhopades
con-stit.-utsk. med motioner om en reform, grundad
på allmänna val, men sökte visa, att det »fortgående
nationalintresset måste representeras icke genom
föränderliga individer, utan genom ständiga
medborgare-klasser.
1) Sid. 422.
2) Sidd. 399, 400, 533.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
