Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om livslycka - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter sammandrages inom ett trångt område och antingen kan
bilda en kurva med framskjutande flyglar och tillbakadragen
center, eller ock uppställes med rätlinig front, men under
alla förhållanden är densamma i avseende på sin styrka och
sin bestämda vilja att strida för ett visst ändamål, så kan
också det högsta godas definition stundom utvecklas vidare
och utläggas, stundom sammandragas i korta och pregnanta
satser. Det är alldeles detsamma, om jag säger: “Det högsta
goda är ett sinne, som är höjt över tillfälligheternas värld
och har sin fröjd i det rätta“, eller om jag säger: “En
oövervinnelig andlig kraft, upplyst, lugnt handlande,
människovänlig och hänsynsfull mot omgivningen.“ Det kan också
lämpligen definieras så, att man säger: den är en lycklig
människa, för vilken ingenting annat är gott eller ont, än
en god eller ond själ; den som gör det rätta, den som
finner sitt allt i dygden, den som ödets tillfälliga skickelser
varken uppblåsa eller nedslå; den som icke vet någon
större lycka än den han kan bereda sig själv, den vars
sannskyldiga njutning är de så kallade njutningarnas förakt. Man
kan, om man vill, göra vidare utflykter, överflytta samma
tanke i den eller den olika uttrycksgestalten med bevarande
av det väsentliga innehållet. Vad hindrar oss nämligen att
som livets lycka beteckna en fri och upprätt ande, oförskräckt
och ståndaktig, en som överskridit gränsen för fruktan och
begärelser, en som i dygden ser sitt enda goda, i skam och
synd det enda onda, för vilken allt annat är en värdelös
serie av skiftande rörelser, som varken borttager något ifrån
livslyckan eller lägger något därtill, utan kommer och går,
utan vare sig positiv eller negativ inverkan på det högsta
goda? Den som vilar på denna solida grund, honom följer
med nödvändighet en beständig sinnets glädje, en fröjd av
djupt källsprång, han är nöjd och glad åt sin ställning och
önskar sig icke någon yttre upphöjelse. Månne icke ett
sådant själstillstånd vida uppväger den förgängliga kroppens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
