Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och äntligen framkomna till Betlehem möttes dessa
två fattiga av ytterligare umbäranden. De fingo hålla till
godo med ett stall till logi. Även om icke detta var så
märkligt, som om det varit här i våra norra länder, så var
det ändå en försakelse. Ty det fanns härbärgen för
resande. Men Josef och Maria kommo säkerligen sent fram.
Och de hade intet annat val än taga in bland djuren.
Natten kan vara rätt kylig även därute, i synnerhet under
vintern och föråret.
Alla judar hade läst profetiorna om Messias’
kommande. Men ingen enda hade föreställt sig, att han skulle
komma, en sådan väg och under sådana förhållanden. Men
Gud ville icke låta denna största av alla händelser, den
då himmelen ingick i livsförening med jorden, då den
andre Adam skulle träda till, han ville icke, säga vi, låta
denna heliga åtgärd beröras av några åtgärder från
mänskliga storheter.
Han ville vara ensam och obesvärad av några som
helst beskäftigheter nedanifrån, gå sina egna vägar och
lägga i dagen sitt sinnelag. Den största bland högtider
skulle bliva i särskild grad de minstas högtid, en
glädjetid för dem som sörja, en vilotid for de trötta, en
gåvornas högtid, för de fattiga en välsignad himmelsk paus i
jordelivets mödosamma slit.
Resan hade varit ansträngande, och någon vila fick
icke Maria. Hennes stund kom. Och där i den
österländskt mörka natten skedde undret: ”Ordet blev kött”.
De äldsta i folket sovo, prästerna hade ingen tanke på
någon som helst tjänstgöring. Skriftlärama visste inte
vad tiden led. De sovo. Det kungliga hovet sov. Endast
kejsarens fiskaler och skattefogdar hade någon oro den
natten. De voro ute för att taga. Och allt folket var
tvingat in i givande.
Men vår Herre Gud är ute för att giva, fast ingen är
i»iv och längtan. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
