- Project Runeberg -  Liv och Längtan /
277

(1936) Author: Anders Hultman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de förnämsta fariséerna. Bjudningen var icke ärligt
menad. Men Frälsaren tog den allvarligt. Och det förnäma
bordssällskapet skulle snart få känna tyngden av hans
allvar. Han tog nämligen ledningen i bordssamtalet och den
höge värden blev jämte hans vördade gäster kallad till
ordningen för sådana där måltider. Och så rev Mästaren
obarmhärtigt sönder deras högmodiga andlighet samt
blottade på ett rent rysligt sätt deras självbedrägeri.

Men Mästaren stannar inte härmed utan fortsätter
med en liknelse om himmelriket, hans käraste ämne.
Därvid låter han sina fromma åhörare, medgästema, känna,
att de så gärna fingo men icke ville bli bordsgäster i Riket,
trots deras självsäkra vardagstankar om sin redlighet.
Vidare fingo de veta att just de lovliga tingen voro deras
stora skada. Därefter låter han himmelrikets högsta
salighet flöda till de djupast ovärdiga och usla, under det
att dessa till saligheten självskrivna högvördigheter gingo
miste om hela Riket.

Vi skola litet närmare betrakta dessa förhållanden.

I.

Att tro sig vara andlig, med likväl vara världslig,
det är självbedrägeri. Och det var fariséernas olycka.
De voro så säkra om himmelriket, att de aldrig behövde
offra någon själskraft på dess vinnande, tack vare deras
rent yttre ställning såsom judar och fromma enligt
judendomens krav. Däremot offrade de hela sin personlighet
åt de världsliga tingen. Ack detta är alla dagars stora
våda för alla som bekänna sig till himmelriket och ha
någon anledning att hoppas vinna det. Vi ha icke samma
anledning därtill som judarna. Det är sant. Men vi
kunna ha ännu större anledning än de, den att vi till det yttre
åtminstone äro kristna och kanske även en gång blivit
särskilt kallade av Gud till delaktighet i Riket, och blivit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livol/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free