Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Då vid klingande harpor och jublande sång
Hela släkten blir samlad i frid.”
Ack, ja, det stundar till det stora släktmötet i vår
Faders hus. Där skola vi aldrig skiljas mer, där äga
vännerna varandra för evigt i ogrumlad lycka och sällhet.
Inga störande moment av synd, missförstånd,
svaghets-punkter i karaktären skola grumla glädjen och ingen
ålderdomssvaghet kyla kärleken. Ty det liv, som Jesus
skall väcka oss till, är i allt fullkomligt, såsom han själv
är fullkomlig. Ynglingen i Nain fick än en gång passera
dödens port. Ty det liv han då väcktes till var ej det
eviga eller fullkomliga, eftersom Jesus själv då icke var
förhärligad. Den förhärligade Frälsaren skall uppväcka oss
till samma härlighet som han själv har. Ja, säger
Luther: ”Han skall uppväcka mig och alla döda samt giva
mig och alla trogna i Kristus ett evigt liv. Det är
visserligen sant.”
Men nu till slut en fråga till dig, min läsare: Tror du
på Herren Jesus? Vi sade nyss att endast en förvänd
människovilja kan hindra Frälsaren i hans
återställelse-verk. Här är den för oss alla så viktiga punkten. Att jag
blir andligen uppväckt och samlad i mitt inre samt till
hela mitt väsen, ande själ och kropp återupprättad, det
är för oss alla personligen det förnämsta. Ty tänk så
förskräckligt om vi skulle genom en syndig vilja göra oss
själva till döda, otillgängliga punkter för Livets furste,
dugliga endast för den eviga elden, dit Herren Jesus till
slut skall samla alla förargelser ur sitt rike.
Ja, säger du, jag är så rädd just för detta. Jag är så
syndig, jag lider så ohyggligt av splittringen i mitt väsen;
min tvehågsenhet när det gäller allt som rör Gud och
lians vilja förtar mig modet, och min karaktär är så slapp.
Nog ville jag vara frälst, men jag vet icke om jag vill
riktigt. Vi svara: Är det verkligen så som du säger, käre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
