- Project Runeberg -  Liv och Längtan /
401

(1936) Author: Anders Hultman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vad kominer då på vår anpart? Låt mig nämna för
korthetens skull endast två ting: värdighet och kläder.
Ja, de måste finnas. Ty vi läsa i texten om bjudna, som
icke voro värdiga, och även om en som icke hade
bröllopskläder.

Vad är då värdighet inför Gud? Det är att tro och
hålla tillgodo och säga: Tack — och komma. Vad är
bröllopskläder för något? Det är helt enkelt Jesus
Kristus. ”Ikläden eder Herren Jesus Kristus”, heter det ju
hos Paulus. Det är egentligen samma sak båda två. Och
allt detta är redo, redo att av dig med tacksamhet tagas
emot som gåva. Det är vad Gud lägger in i ordet: ”Allt
är redo, kommen till bröllopet”. Kristus är i själva
verket allt.

Men skynda dig. Det finna en tidsbestämmelse på
bjudningen: nutidsformen kom nu, i dag. Det att du
kommer, gör dig redo och — värdig. Kom då. Kom som
du är och kom nu, i dag. Tag liksom ett hopp över dig
själv och ditt allt in i Guds allt. I hans allt är inberäknat
även ditt allt.

Men vi äro så högmodiga. Ty på vårt högmod beror
det innerst att vi icke kunna komma, förrän vi få även
vårt allt redo. Vi skola ovillkorligen betyda något. Det
att vi och vårt höra till detta allt, som Gud har
sammanfattat i Kristus, är svårt för vår natur att förstå. O, gode
Guds Ande, tröttna icke på att undervisa oss i dessa mot
vår natur stridande ting. Håll ut med oss, oläraktiga
stackare!

Ty, som sagt, vi vilja ha något, vi med, att räkna som
förtjänst. Och så flytta vi i vårt högmod över
tyngdpunkten från Guds allt till vårt allt.

Ja, vårt allt, som Gud väntar på, det är sannerligen
redo alla stunder. Ty vårt allt, som verkligen får och
kan skrivas på oss, är vår synd, och den är redo. Märk:

Liv och längtan. 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livol/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free