Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna text vill framhålla i synnerhet dessa två ting,
god ordning och förlåtelse, som angivas i rubriken här
ovan. Herren Jesus känner människohjärtat väl, lika väl
som han känner himmelriket. Och här visar han på några
mycket framträdande sidor hos bådadera:
Människohjärtats syndighet och himmelrikets fullkomlighet.
Icke alltid älskar en sådan mycket, som fått mycket
förlåtet. Det är en av de stora synpunkterna i texten.
En annan stor synpunkt är förlåtelsens nödvändighet både
såsom mottagen från Gud och given åt medmänniskor.
Men den allra första stora tanken i texten är hur noga
Gud räknar med oss alla, huru vi äro skrivna i hans bok
samt hur ordningsfull han är. Och vidare, huru vi alla
häfta i stora, obetalbara skulder till honom.
I.
Gud håller noga reda på alla.
Gud är ordningens Gud. Han är den store konungen
och Herren. Han sitter i sitt ”regeringskansli” med
alltings alla trådar i sin hand. — En skrifttolkare anmärker
att detta är den första gången i liknelserna som Gud
liknas vid konung, och har noggrann översikt över allt i sitt
stora rike, sin stora värld.
Icke huru länge som helst varar hans tålamod. ”Han
ville hålla räkenskap med sina tjänare.” Det hade gått
länge på det sättet att skulderna endast ökades för
tjänarna. Han slog i böckerna och fann det omöjligt att
fortsätta längre på det viset. Han ville ha ordning och
reda i tjänarnas affärer. Och så kallade han till
räkenskap.
n.
Vår stora skuld — Guds stora nåd.
Här är nu en tydlig bild av vår andliga ställning.
Konungen tog en ur högen. Denne förste, som fördes fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
