Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är barmhärtighet mot fäderna, Gud sålunda gör, när
barnen få ut de gamla löftena. Abraham fröjdade sig i
längtan efter Kristi dag, det som Sakarias nu sjöng om. ”Han
såg den och var glad”, säger Jesus själv.
Förbundet stod fast. Gud tänkte på det. Det var
heligt för honom, heligt i sig självt, fastän folket i sin
ohelighet ohelgat det.
Så är det även med våra heliga fäder som bedit och
längtat efter vår och vår tids frälsning. De få ofta gå
i sina gravar utan att se förbundsvälsignelsen över de
unga. Men så i en salig stund kommer Herrens Ande
med en nådevind, som böjer ner de styva böneföremålen.
Då gör Gud barmhärtighet med de avsomnade heliga
bedjama. Och deras ande glädes i paradis.
Tänk på det, du gamle trötte bedjare. Förbundet
mellan dig och Gud vilar på förbundet mellan Gud och hanr
Son. Och det är obegränsat i sitt löftesomfång. Och det
är heligt för Gud. Håll det, även du, heligt.
V.
Gudstjänst utan fruktan.
Det var med stor fruktan prästerna i Gamla förbundet
stodo och gjorde tjänst inför Herren. De fingo aldrig
färdigt. Och Guds välbehag var ingalunda en given sak.
Därför säger ock aposteln att ”var och en präst står och
bär dagligen fram samma offer, som dock icke kunde
borttaga synder”. Det var ett tillstånd av fruktan och
osäkerhet. Ty heligheten och rättfärdigheten, sådan som
Gud erkänner, voro icke tillstädes.
Även stördes de ofta av fiender, så att offerplats och
gudstjänst och altare flyttades och jagades och voro
svaga — för syndens skull. Det hade prästerna med sorg
och förödmjukelse fått erfara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
