Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för tillfället satt, och här var orsaken till deras
dåliga lynne och missmodighet. Det måste
avhjälpas. Det visste Jesus så väl. Han känner
vår natur. Han har ju skapat oss.
Vill man överhuvud tala i något viktigt ämne
med en person, så duger det icke att dennes mage
är tom. Alla pedagoger och psykologer veta väl
att eleverna och barnen i skolan måste ha mat,
om dessa skola kunna lära något; och alla
husmödrar äro förtrogna med det jämna och goda
kosthållets inverkan på familjestämningen och
hemglädjen.
Herren Jesus skall i dag tala ut med sin Petrus.
Men han försöker icke att röra vid det oerhört
viiktiga ämnet, förrän Petrus fått mat. ”Mina
barn, haven I något att äta?” hade han så
kärleksfullt frågat lärjungarna. Mén nu fingo de
mat. Herren Jesus hade rikligen sörjt fÖr den
saken.
Snart voro de mätta; och då var lynnet
omstämt. Allt var i ett nu förändrat: Mästaren varv
hos dem, en stor fångst hade de gjort och nu
hade de fått mat. Ja, så skiftar det helt fort om
till sol och hopp från mörker och modlöshet för
Jesu vänner. Ty han är med dem och lägger
tillrätta åt dem, då de minst ana det.
Och nu kan Jesus begynna med Petrus: ”Simon,
Johannes’ son, älskar du mig?” Petrus hade
många stora förtjänster och därför hade han ock
många fel. Han ville mycket och av helt hjärta.
Icke allt var välbetänkt. Men i själva
huvudis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
