Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n.
Fariseismens väsen.
Det är trenne yttringar från fariseismen som
Herren pekar särskilt på: ord, gärningar och
sinnelag.
1. De säga men utan hjärtemening. Alltså
tillräknar Herren Jesus dem detta såsom synd.
Och märk nu: orden i sig själva goda de skola
hållas. Men för den talande är det synd, då han
ej själv gör och utövar orden. Detta är alltså
den första yttringen hos fariseismen: man
pladd-rar oheligt och utan mening, vad Gud i sin
helighet sagt och menat.
2. Den andra yttringen är gärningar, vilka
i fariseismens händer bli till ogärningar. Man
binder tunga bördor åt andra men ärekransar åt
sig själv; ja, det finns ingen gräns på grymheten,
ty man gör bördorna ”odrägliga”, enligt en äldre
översättning, d. v. s. det är icke möjligt att draga
bördorna — och likväl äro de bundna för
människors skuldror. I sin förmätenhet står man
liksom och ser på hur bördan, man bundit ihop,
krossar bäraren och tycker att det är som det
bör vara. Men man har själv icke rört ett finger
för att känna hur tung bördan är.
O, du barmhärtige Kristus, som vakar över
sådant och tager det i dina händer för att reglera
människans, det rovdjurets, lystnad, ställa det
urspårade världsloppet på spår igen och
återställa jämvikten! Ty hur suckas det icke under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
