Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudsfruktan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
54
Gudsfruktan.
jag sätta hans ödmjukhet på prov. Och så manar han
Jesus att bringa honom, den store änglafursten, en
ödmjuk hyllning. Men icke heller detta vågar Jesus
göra. Aldrig har det funnits någon ödmjukare människa
på jorden. Men att på detta sätt ödmjuka sig inför en
skapad varelse, det törs han icke. »Herren, din Gud,
skall du tillbedja, och honom allena skall du tjäna.»
Den människa, som liksom Jesus icke vågar leva
utan Gud, icke vågar göra något, som Gud icke vill,
hon fruktar Gud över allting. En sådan människa var
den fromme Josef, som svarade frestaren: »Huru skulle
jag kunna göra så mycket ont och synda mot Gud?»
Men det var icke blott så, att Jesus icke vågade
göra mot Faderns vilja: han varken ville eller kunde
det. Varför? Ja, hur kommer det sig, att ett gott
barn icke vill, icke kan göra tvärt emot sin fars vilja?
Därför att det älskar sin far. Så var det i allra högsta
grad med Jesus. Därför att han älskade sin Fader i
himmelen över allting, därför gjorde han alltid det, som
var välbehagligt för honom. Men ett barn, som riktigt
älskar sin far, det ser ju icke sorgset ut, när fadern
ber barnet om en tjänst. Utan hur är det? Det är
barnets största glädje att göra, vad fadern vill. Att
göra den himmelske Faderns vilja, det var för Jesus
något så ljuvligt, att han en gång sade: »Min mat är
att göra dens vilja, som har sänt mig.»
Den människa, som liksom Jesus icke vill eller kan
leva utan Gud, och vars största glädje det är att göra
Guds vilja, hon älskar Gud över allting. Hon säger
med sångaren: »Vem har jag i himmelen utom dig? Och
när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden/»
Utan Gud är himmelen för henne tom och jorden
glädjelös. Hon kan bekänna med aposteln Johannes: »Däri
består kärleken till Gud, att vi hålla hans bud; och
hans bud äro icke tunga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
