Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De, som Gud har satt över oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
De, som Gud har satt över oss. 88
voro föreståndare för de kristna församlingarna och
undervisade dem om Guds väg och förmanade dem att
vandra på den vägen. Paulus skriver till de kristna i
Tessalonika: »Vi bedja eder, käre bröder, att rätt
uppskatta de män, som arbeta bland eder och äro edra
föreståndare i Herren och förmana eder. Låten dem
vara eder övermåttan kära för det verks skull, som de
utföra!»
Dessa ord gälla även oss. Långt ifrån att söka finna
fel hos våra församlingsföreståndare, våra präster, skola
vi på allt sätt bevisa dem heder, lydnad och trohet. På
samma sätt skola barnen förhålla sig mot sina lärare i
skolan. Om lärare och lärjungar göra var och en sin
plikt, då går arbetet lätt och bringar med Guds hjälp
välsignelse för hela vårt folk, ja, för Guds rike på
jorden.
Men var det för de första kristna ofta svårt att
bevisa heder och lydnad mot överheten, så var det nästan
ännu svårare för de kristna tjänarna att förhålla sig
rätt gent emot sina husbönder. Ty tjänarna på den
tiden voro icke, såsom hos oss, fria, utan slavar eller
livegna. En dag var det i Eom ett stort gästabud.
Bland gästerna befann sig kejsaren själv. En slav, som
passade upp vid bordet, tappade av en olyckshändelse ett
mycket dyrbart fat, som gick sönder. Vredgad ropade
husbonden: »Eländige, vad har du gjort?» Och med
en vink till en annan av slavarna fortsatte han: »För
ut honom att förvaras! I sinom tid skall han få sitt
straff.» Och det straffet blev att — korsfästas! Icke
ens kejsarens böner kunde beveka husbonden till
skonsamhet.
Sådan var tjänarnas lott på den tiden. Mången
tjänare i våra dagar tycker sig ha svårt — och det kan
vara svårt —, men vad är det mot vad slavarna då hade!
Det är kristendomen, som omsider tvungit människorna
att erkänna även slavarnas människovärde och upphäva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
