Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äktenskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äktenskapet.
107
befolkning av omkring ett tusen invånare. I denna by
firades en gång en högtid, vilken än i dag — nära 2,000
år efteråt — anses värd att årligen omnämnas i våra
kyrkor. Högtiden i och för sig var icke något ovanligt.
Men det var en ovanlig gäst, som hedrade den festen
med sin närvaro, och han utförde där ett stort kärlekens
och maktens under. Högtiden var ett bröllop, och
hedersgästen var Herren Jesus Kristus. Det brudparet
var i sanning lyckligt, som fick ha honom till gäst. Och
dock, samma lycka står öppen för varje brudpar i vårt
land. Ty Herren Jesus vill vara med oss i alla livets
förhållanden, han vill helga vår glädje och vår sorg
med sin heliga och nådefulla närvaro. Han vill göra
vårt hem rikt och välsignat.
Välsignat är det hem förvisst,
Som har sitt allt i Jesus Krist.
Där han ej är, är världen tom;
Där han ej bor, är fattigdom.
Välsignat är det lilla bo,
Där alla äro ett i tro,
Där alla vilja tjäna Gud,
Hans vilja lyda och hans bud.
Välsignat varje folk består,
Där tro till barn från fäder går,
Där heligt arv från tid till tid
Är Faderns nåd och Kristi frid.
(Mel.: Sv. ps. 198.)
Kanske du själv någon gång varit med på ett
bröllop? Du minns då, hur högtidligt det gick till.
Prästen frågade först brudgummen och sedan bruden,
om de ville taga varandra till äkta makar och älska
varandra i nöd och lust, och de svarade ja därpå. Och
så satte brudgummen ringen på brudens finger, under
det prästen i Guds namn stadfäste deras förbund. Till
sist föllo båda på knä, och prästen nedkallade Guds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
