- Project Runeberg -  Livsbilder / IV. Bilder till belysning av vår kristna tro /
115

(1915-1917) [MARC] Author: Johannes Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår nästas timliga goda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

115 Vår nästas timliga goda.



from man, högt aktad i Guds ögon. Men i den rike
mannens ögon var han mindre vard än ett av de
präktiga djuren där inne i stallet. Mitt i allt sitt överflöd
lät han den fattige lida nöd. Den fattige var hans
nästa, ty han var närmast till att hjälpa honom. Han
kunde hjälpa honom, ty han hade många ägodelar. Han
borde hjälpa honom, ty just därför hade han fått dessa
ägodelar. Men han gjorde det icke. Nog hade han
hört det ordet i bibeln: »Neka icke den behövande din
hjälp, när det står i din makt att giva den!» Men han
hade icke aktat därpå. Han kunde ha förvärvat sig
eviga skatter genom att använda sin rikedom till Guds
ära och nästans välfärd. Men han tänkte bara på sig
själv, att han skulle ha det så bra som möjligt här i
världen. Därför gick det honom så illa, när han
kallades att stå till ansvar för sitt liv på jorden.

Men till oss ropar varje nödställd, som vi se, även
utan ord: »Hjälp, hjälp för Herrens skull! Hjälp på
det sätt, Gud vill!»

Och föd den arma, kläd den nakna,
Lät upp för nödens barn din dörr!
Du skall ej själv din nödtorft sakna
Av Herrens händer mer än förr.
Då skall ock sist i Faderns rike
Dig möta detta glada ljud:
Det goda, du bevist din like,

Det har du ock bevist din Gud! (Sv. ps. 285: 5.j

Den rike mannen tänkte blott på sig själv. En Guds
människa gör icke så. Hon tänker också på nästan. Så
gjorde Abraham, när det blev tvist mellan hans herdar
och Lots herdar. Han var angelägen om att Lot skulle
ha lika bra som han själv, ja, bättre. »Vill du åt vänster,
så går jag åt höger, och vill du åt höger, så går jag åt
vänster.» Men ingen har så glömt sig själv för andra
som Herren Jesus. Av kärlek till oss människor
försakade han det, som var oändligt mycket mer än all

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:39:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livsbild/4/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free