Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärleken avundas inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärleken avundas icke.
128
Kärleken avundas icke.
En bland de liknelser, som Jesus under den sista
vandringen till Jerusalem framställde, handlade om en
husbonde, som lejde arbetare i sin vingård. Somliga
av arbetarna lejdes tidigt på morgonen, andra längre
fram på dagen, återigen andra först långt fram på
eftermiddagen. När aftonen kom, fingo alla riklig
betalning och — så frikostig var husbonden — lika
betalning. Men några av arbetarna, som arbetat hela dagen,
började knorra och knota, när de sågo några kamrater,
som bara arbetat en timme, få samma dagspenning som
de själva. De voro missnöjda med sin egen lön och
avundsjuka mot de andra, därför att de fått full lön.
Stilla och allvarsamt förebrådde husbonden dem för
detta, och i det han vände sig till den av arbetarna,
som förde ordet, sade han: »Har jag icke lov att göra,
såsom jag vill, med allt, som är mitt? Eller skall du
med onda ögon se på att jag är så god?» Att med onda
ögon se på att det går en medmänniska väl, det är just
att avundas.
Avunden sitter djupt hos oss mäniskor. Den är
stark som den där draken Nidhögg, som gnagde på
världsträdets rot. Blott några veckor efter sedan Jesus
framställt denna liknelse se vi avundens vilddjur resa
sitt huvud i själva lärjungakretsen.
Jesus har tagit sina lärjungar avsides. Han bar
något mycket viktigt att säga dem. »Se, vi gå nu upp
till Jerusalem», säger han, »och Människosonen skall
bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde,
och de skola döma honom till döden.» Så allvarlig är
ställningen. Men föga förstå lärjungarna detta. Det
visar sig snart. Två av de lärjungar, som stodo Jesus
närmast, bröderna Jakob och Johannes, träda fram,
falla ned för honom och begära en ynnest framför alla
de andra lärjungarna. Deras mor, Salome, är med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>