Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strid mot de onda begären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126
Strid mot de onda begären. 126
som hon vill. Och hon tvingar andra att vittna falskt
mot Nabot och att mörda honom. Och så lämnar hon
den blodbesudlade vingården åt Ahab, och han går åstad
att taga den i besittning. Men nu är Ahab icke
den-samme, som han var, när den onda begärelsen först
vaknade därinne. Nej, den har fördärvat hans själ och
förkvävt kärleken till Gud och nästan. När han går
där i Nabots vingård och ser, hur bördig den är, och
gör upp planer för dess omändring till en kunglig
köksträdgård, då viskar samvetet: »Det här får du ingen
välsignelse av!» Och när han ser upp — vem är det,
som kommer? Mannen i den svarta kamelhårsmanteln
med läderbältet om livet, eldsprofeten, Elia från Tisbe.
Den heliga vreden flammar i hans öga, då han slungar
mot konungen de orden: »Så säger Herren: Har du
redan hunnit att både dräpa och taga i besittning?»
Det är som ett återljud av samvetets förebråelser. De
onda begärelserna ha fört Ahab till randen av en
avgrund, det känner han.
Därhän kan det gå. Så låt oss då i Guds kraft taga
upp en allvarlig kamp mot de onda begärelserna i vår
själ, detta ormayngel, som är som lindormen i sagan:
i början litet och obetydligt, men får det leva, så växer
det, till dess det tagit hela själen i besittning. Därför
säger aposteln Paulus: »Döden edra lemmar, som höra
jorden till: otukt, orenhet, lustar, ond begärelse, så ock
girigheten, som ju är avgudadyrkan; ty för sådant
kommer Guds vrede!»
Lär mig det onda dämpa,
Det goda efterstå
Och mot allt uppsåt kämpa,
Som dig ej täckas må,
Men göra gott var man
Och oförtröttad söka
Ditt rike att föröka,
Så vitt jag nånsin kan! (Sv. ps. 206:3.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
