Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad det har kostat Jesus Kristus att bliva min Förlossare och Herre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad det kostat Kristus att bliva min Förlossare. 3.75
Vår synd du haver dragit
Och dödens makt nedslagit!
Giv oss din frid, o Jesu! (Sv. ps. 94.)
Men vad var det, som drev Herren Jesus att så för
vår skull sätta sitt liv på spel, ja, offra det? En av
våra psalmer svarar:
"Så, som Jesu kärlek var,
Aldrig någons varit har."
Det var denna kärlek, som drev honom åstad att
söka efter oss. För vår skull lämnade han sin himmelska
härlighet hos Fadern — o, vilket offer! — och steg ned
i jordens nöd. För vår skull blev han människa. För
vår skull tog han på sig den tyngsta börda, som tänkas
kan, den, som Johannes döparen talade om, då han
sade: »Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!»
För vår skull härdade han ut här i jordens mörker dag
efter dag, år efter år. »Huru länge måste jag vara bland
eder? Huru länge måste jag härda ut med eder?»
utbrast han en gång, när det kändes särskilt trångt. »Min
Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån
mig!» Så bad ban, när han i Getsemane dignade under
bördan av världens skuld och nöd, såsom han kort
därefter på vägen till Golgata dignade under bördan av
det tunga korset. För vår skull led han allt detta. För
vår skull steg han ned i själva dödens djup. För vår
skull besegrade han döden och uppstod ur sin grav.
Sådan var Jesu offrande och segrande kärlek.
Om det förlorade och återfunna fåret kunde tala
om, vad det kände, när det vilade i herdens famn,
skulle det nog säga ungefär så: »Min herde, tag emot
mitt ödmjuka tack för all din möda för min skull!
Aldrig mer vill jag vålla dig sådan smärta.» Skulle
då icke vi säga till vår gode Herde:
"Nu dig tackar allt mitt hjärta,
Jesu, för din myckna nöd,
För din ångest, för din smärta,
För ditt kors och för din död,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
