Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Kristi rike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
I Kristi rike.
fårande klart: han var utan den rättfärdighet, varmed
han skulle bestå inför Gud. Han var en syndare: hans
synd skilde honom från Gud. Ja, han var den störste
syndare, som tänkas kunde: han hade ju förföljt
sanningen, förföljt Gud själv, då han förföljt sin himmelske
Herre och Konung. Han var främmande jör Gud, ur
stånd att rätt tjäna honom och göra hans vilja.
Det var stunder av djupt inre mörker, av obeskrivlig
ångest, som Saulus fick genomleva där vid och i
Damaskus. Omsider lyste nådens sol in i hans själ. Han
bekände inför Gud sina synder och undfick förlåtelse
för Jesu Kristi skull. Han fick erfara sanningen av
Herrens ord genom profeten: »Om edra synder än äro
blodröda, så kunna de dock bliva snövita.» Såsom en
arbetande och betungad gick han fram till Herren Jesus
och fann ro.
Nu hade han kommit i den rätta ställningen till Gud.
Nu hade han blivit fri från syndaskulden, som tyngt
honom. Nu hade han blivit Guds barn. Hädanefter
fick han tjäna Gud, icke såsom gäldenären tjänar den
hårde fordringsägaren, utan såsom barnet tjänar sin
gode fader. Nu både visste han Guds vilja och ägde
kraft att göra den. Nu kunde han med glad
tros-frimodighet fråga:
»Är Gud för oss, vem kan då vara mot oss? Han,
som icke har skonat sin egen Son, utan utgivit honom
för oss alla, huru skulle han kunna annat än också
skänka oss allt med honomf Vem vill anklaga Guds
utvalda? Gud är den, som rättfärdiggör. Vem är den,
som vill fördöma? Kristus Jesus är den, som har dött,
ja, än mer: han är den, som har uppstått från de döda,
den, som sitter på Guds högra sida, den, som ock manar
gott för oss!»
Samma erfarenhet fick Luther gå igenom. Och sedan
kunde han lovprisa sin Frälsare, som givit sig ut i döden,
»på det jag skall vara hans egen, bliva och leva under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
