Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Kärlekens evolution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄRLEKENS EVOLUTION
61
en annans mödor samtidigt med sina egna. Men
upp-öfver denna kärlekens eviga väsensart, utöfver denna
äktenskapets urgamla orsak, har en annan längtan
vuxit sig allt starkare. Denna riktar sig ej på
fortsättandet af släktet. Den är sprungen ur människans
förnimmelse af ensamhet inom sitt släkte, den
ensamhet, som blir allt större ju mer egenartad en själ är.
Den är trånaden efter den människosjäl, som skall
lösa vår egen ur denna ensamhets smärta, en smärta,
som fordom stillades af hvilan i Gud, men nu söker
sin ro hos en like, hos en själ, som själf vidögd
vakat med af samma trånad heta ögonlock. En själ,
som kärleken ger makt till undret att förlösa vår
själ — så som den själf genom vår förlöses — från
främlingskänslan på jorden. En själ, inför hvars
värme vår egen fäller de höljen, världens kyla
på-tvungit den och utan blygsel visar sina hemligheter
och härligheter. Dehmel har sammanfattat detta under
två odödliga rader:
... Liebe ist die Freiheit der Gestalt
von JVahn der Welt, von Bann der eignen Seele.
Själf va förnimmelsen har gripit mången långt
före vår tid. En af dem var Eugen Delacroix, som
i sin dagbok talar om kvalet att endast kunna visa
en hvar af sina vänner det anlete, denne förstod och
att sålunda nödgas bli en annan för hvar och en utan
att någonsin känna sig helt förstådd: ett lidande, för
hvilket han endast visste en hjälp: une épouse qui est
de votre force.
Men det nya är att denna känsla blifvit utbredd
och medveten bland de många; att den börjar ge hela
tidssjälen sin prägel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
