Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Kärlekens frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
LIF.S LINJER
inom släkten en gång skola ersätta dem själfva.
Framför allt måste dock äfven den bildade ungdomen taga
del i den sociala nydaning, som — i stort sett — blir
enda lösningen af äktenskapsfrågan.
I stället för att förfäkta den »fria kärleken», som
är ett mångtydigt och missbrukadt begrepp, bör man
kämpa för kärlekens frihet. Ty medan det förra kommit
att innebära frihet för hvilken som helst kärlek, får
det senare endast betyda frihet för en känsla, som är
värd namnet kärlek.
Denna torde allt mer i lifvet vinna samma frihet,
som den redan ägt i dikten. Kärlekens blomning
liksom dess knoppning blir då en hemlighet mellan de
älskande, endast dess frukt en sak mellan dem och
samhället. Som alltid har dikten här visat
utvecklingen väg. Sällan besjöng en stor skald den lagvigda,
men väl den fria och hemliga kärlekslyckan. Och
äfven i detta afseende kommer den tid, då man ej
brukar en sedlighetsnorm för poesien, en annan för
lifvet. Redan Sakontalas diktare kallar den kärlek
skönast, som ger sig fritt i den endast af känslans
fullhet helgade »Gandarvavigseln». Men redan då
insåg man faran af att
... okåndt hjärta sluts mot okändt hjärta.
Redan då var det oron för barnets öde, som
förband samhällsansvaret med kärlekens frihet.
Det nya sedlighetsmedvetandet är sålunda
gammalt. Men nytt måste det dock kallas, emedan det
börjar bli allmänvetande. Allt fler inse att — vare sig
fri eller vigd — den människa, som ger sig åt en henne
innerst främmande, kränker sin personlighets adel;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
