Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Rätten till moderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
mer än någonsin känna hårdheten i den lifvets lag,
som gaf människan
makt att önska, nödtvång att försaka.
Det är allt fler af dessa ogifta unga kvinnor, som
börja undra om ej deras makt att önska torde ha en
mening, som borde ge försakelsen en gräns? Deras
vaknande lifsvilja reser sig mot erkännandet af
arbetsrätten såsom A och O af deras mänskliga rättigheter.
Och mot dem, som råda henne att genom arbete och
askes, askes och arbete, stilla sin syndiga åtrå, reser
en och annan sitt, öfver kontorspulpeten eller
katedern böjda, hufvud och svarar likt en ung kvinna,
hvilken i lif som i dikt gjort sitt uppror, att af synder
. . . nar eine wird nicht ver ge b en,
Die die treibende Kraft zerbricht —
Das ist die Simde gegen das Leben —
Ich bin das Leben: ich silndige nicht.*
Sålunda stå två grupper af vår tids döttrar som
nya framtoningar af kvinnans urgamla dubbelnatur.
För den ena gruppen är barnet ej kärlekens
omedelbara mål och allra minst kan barnet göra alla
medel för dess ernående heliga. Om en sådan kvinna
ställdes i valet mellan att utan moderskap gifva och
ingifva en kärlek, så stor hon drömt den, eller att
genom en ringare kärlek bli mor, då valde hon
tveklöst det förra. Och blir hon mor, utan att hafva nått
sitt väsens fulla höjd i kärleken, känner hon det som
en förnedring. Ty hvarken barnet eller äktenskapet
eller kärleken äro henne nog, endast den stora
kärleken är henne nog.5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
