Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Rätten till moderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTEN TILL MODERSKAP
161
sålunda äga en allt större fullhet af lif att meddela
— blir det osedligt att enbart lefva vare sig för
helgelsen eller arbetet, fäderneslandet eller mänskligheten
eller ens kärleken, ty människan skall själf lefva genom
allt detta. Hennes afstängande från ett af dessa medel
för full mänsklighet kan aldrig ersättas genom
hennes delaktighet i något af de andra, lika litet som
ett af hennes sinnen kan ersättas genom ett annat,
äfven om detta senare fullkomnas under nödtvånget
att tjäna i det förlorades ställe. Och den resignation,
som i förtid nöjer sig med en del af sin
människonaturs rätt i stället för att eftersträfva den hela,
denna resignation är en sömn i snön. Den är
onekligen ett lugnare tillstånd, än att hålla sin själ
spänstig för nya upplefvelser. Ty då måste man äfven hålla
sig beredd för nya sår; och den, som håller sitt lidande
vaket, kan vara viss att få lida mer än den, som söft det
med opiat. Men ingen värdemätare är sämre än den
om man lider eller icke lider. Frågan är endast hvad
man lider genom och hvad man — för sig själf och
andra — blir eller icke blir genom sina smärtor.
Lifvet håller i sin ena hand lyckans gyllene
kunga-ring, i den andra lidandets järnkrona. Sina älsklingar
räcker det båda. Men allena den blef lottlös hvars
tinningar ingendera vidrörde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
