Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Frihet från moderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHET FRÅN MODERSKAP
189
De andliga och kroppsliga fullblodskvinnorna
däremot, äro de ur generationens synpunkt värdefullaste.
När dessa nöja sig med ett eller intet barn, emedan
de vilja ge sig åt mänskligt-individuella uppgifter,
då blir det deras verk, ej släktet, som får blodets
rikedom, skaparlustens eld, tankarnas must, känslornas
skönhet.
Men det torde — efter en mycket mild beräkning
— af jordens kvinnor årligen frambringas en
hundratusen diktverk och konstskapelser, som hellre borde
varit gosse- och flickebarn!
Nästan alltid är det de yppersta kvinnorna, som
ställas inför den tragiska nödvändigheten att välja
endera området eller att otillfredsställda splittra sig på
båda. Ty ju mer de stegra sina kraf på sig själfva,
dess vissare erfara de delningen som en halfåtgärd.
Dels den ekonomiska nödvändigheten, dels
tidsandan bestämmer emellertid allt oftare valet i
riktning af arbetet, när de båda alternativen inom en
kvinnas egen känsla väga jämnt. Ty kvinnofrigörelsen
har lagt känslobetoningen på själfständigheten,
samhällsarbetet, skapandet. Detta har lika mycket höjt
dessa värden inom kvinnosjälen som det sänkt
hemmets. Saknaden af psykisk insikt gör
kvinnosakskvinnorna ärliga när de bedyra: att de aldrig nedsatt
hemmets uppgifter utan tvärtom sökt utbilda kvinnan
för dessa. Hushållsskolor förtjäna allt erkännande, men
i fråga om att skapa större hänförelse för
hemplikterna ha de hittills ej visat sig betydelsefulla. Det är
emedan hänförelsen blifvit riktad på alla yttringar af
kvinnans vilja att verka inom mannens tidigare område,
som makans och moderns kall nu förlorat i tilldragning.
Historiskt sett måste frigörelsearbetet framdrifvas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
