Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Samhällsmoderlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSMODERLIGHET
227
kvinnorna the milk of human hindness flödar rikare än
hos flertalet män.
Denna öfverlägsenhet är den naturliga följden af
moderligheten, som småningom inom kvinnans kön
utvecklats till omedelbar känsla för allt svagt och
hjälpbehöfvande, allt spirande och vardande.
Men häraf följer att om kvinnan, genom sitt
deltagande i det offentliga lifvet, skall bli en stor, ny,
framstegsfrämjande insats — då bör hon ej allenast
intet förlora af den medkänslans makt hon redan äger:
hon måste tvärtom fördjupa och utvidga den.
Moderlighet finnes icke hos alla, som redan äro mödrar,
och vi befinna oss ju i det underliga läget att —
medan mannen börjar inse huru väl samhället behöfver
moderligheten — en del kvinnor ej längre vilja vara
mödrar, emedan deras personliga utveckling och
medborgerliga uppgifter sålunda hämmas. Intet är
behöfli-gare än att kvinnan intellektuellt bildas för sin nya
samhällsuppgift. Men förlorar hon under tiden sin
kvinnliga egenart, då kommer hon till samhällsuppgiften
som en landtman med fullkomnade åkerbruksredskap
men — utan utsäde!
I all enskild verksamhet är individualiteten det
yppersta utsädet, medan däremot på det
samhälleliga arbetsfältet kvinnorna länge torde betyda mest
genom sin allmänkvinnliga egenart. Tyvärr gäller det
nämligen ännu inom det offentliga lifvet, att
individualiteten ofta blir ett hinder för samarbetet, som
där äger rum snarare genom partigemensamhet i
intressen och åsikter, än genom samverkan af olikheter.
Endast i sällsynta fall har »en vilde» möjlighet att
gripa in i besluten. Mindre såsom enstaka
personlighet, snarare som en ny och stark princip, som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
