Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Fri skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRI SKILSMÄSSA
311
förtiden oundvikliga striderna, kan ingen sedens eller
skilsmässans frihet lösa människors barn. Dessa
lidanden och strider har lifvet själft gjort så djupa att
lagen sannerligen icke behöfver göra dem djupare.
Den vanligaste konflikten är att en människa står
bunden eller bruten af den tillfälliga erotiken — vare
sig lagvigd eller fri — när den ödesbestämda griper
in i hennes tillvaro.
Att så många fler olyckliga äktenskap bestå än
upplösas, torde mindre bero på pliktkänsla än därpå att
endast få mäkta stora känslor. Per Gynts symbol
— löken — uttrycker de flestas erotiska väsen. Den
blommar lika villigt i sand som vatten, på kalljord
som i kruka. Men har en sådan blifvit växtplats för
ett ekollon, då blir det — på grund af ekens
lifs-villkor — oundvikligt att den en dag spränger sitt
fängsel eller dör.
Och i sådana fall är det olyckligt när en
krist-ligt-etisk åskådning hindrar allvarliga och verkliga
möjligheter att förnya lifvet så, att det blir
betydelsefullare för det hela liksom för den enskilde själf.
Människor, utrustade med rika möjlighetsvärden, låta
ännu bestämma sig af de obetingade hänsyn för
andras känsla, som från kristendomen inympats äfven
på evolutionismen och som särskildt genom George
Elliot erhållit sitt stora men ensidiga uttryck.
Att släktet icke endast behöfver människor villiga
att offra sitt lif för att vinna det, utan äfven
människor med mod att offra andra för att vinna sitt
eget — detta är en sanning, som dock måste vara
oupplösligt förbunden med en evolutionistisk lifssyn,
för hvilken viljan att bevara och stegra sin egen
tillvaro blir en lika oafvislig plikt som den, att genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>