Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter - I. Könssedlighetens utvecklingslinje - II. Kärlekens evolution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTER
371
I. Könssedlighetens utvecklingslinje.
1) Hon blef vigd mot sitt nej i brudstolen och lät då på
bröllopsaftonen — och sedan hvar följande afton — sin
kammarjungfru sy in sig i en säck, tills mannen efter ett år beviljade henne
skilsmässa.
2) Se t. ex. Kampen för renhet af Nathanael Beskow och
den norske prästen Fredrik Klaveness broschyrer, särskildt
Sanse-lighedens rette Pläds i Personligheden och Seksnel Afholdenhed
i Ungdomen. Från det frisinnade hållet inom Nya kyrkan har
likaledes inlägg skett i samma riktning genom Himmelska
äktenskap och sedlighetsfrågan samt Äktenskapets ursprung och helgd
af pastor Albert Björck.
3) Se Tolstoy, särskildt Kreuzersonaten och Den sexuella
frågan.
4) Lord Chesterfield.
6) Tolstoy, Maupassant, Gunnar Heiberg och Strindberg, liksom
äfven Heidenstam, Fröding och Levertin — för att endast nämna
de af en svensk läsekrets mest kända namnen.
II. Kärlekens evolution.
1) Se brefväxlingen mellan Ervin Rohde och Nietzsche. Som
en, med en antik tankeriktning sammanhängande nutidsspekulation,
må här nämnas en nyligen framställd paradox: att
människoutvecklingens slut- och höjdpunkt torde bli — hermafroditismen.
2) Se Yrjö Hirn: Konstens ursprung.
3) Se Charles Albert: L’Amour libre.
4) I Tysta Djup, m. fl. arbeten har Anna M. Boos och i
novellen A quarante] ans Hilma Angered-Strandberg behandlat denna
kvinnans egenart, som är af stor betydelse så väl för kärlekens som
för släktets evolution och därför icke bör bortarbetas, endast
utvecklas. Så länge kvinnan gaf sig utan urskiljning, var kärlekens
urval ännu utan betydelse. Först sedan blygsamheten uppstått blef
detta urval möjligt och till fördel för släktet. Ty då blygsamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
