Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter - VI. Frihet från moderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
LIFS LIN JER
bygden (särskildt Gotland) tillämpas. Han påstår att ett lands
folkmängd, oberoende af dess storlek, efter 111 år skulle blifva lika med 0,
om tvåbarnssystemet började tillämpas i hela dess utsträckning.
Sverige har, näst Frankrike, den relativt lägsta födelsesiffra af alla
europeiska land. »De två länderna ha dock på olika vägar kommit
till denna ståndpunkt, i det man i Frankrike inskränkt fruktsamheten,
men i Sverige äktenskapens antal, som här — näst Irland — är det
lägsta i Europa, framför allt på grund af ofördelaktiga förhållanden
vid vårt lands inträde på världsmarknaden. Skadan är sålunda hos
oss icke ohjälplig, i synnerhet som i vårt land fruktsamheten inom
äktenskapet är större än Yäst-Europas medeltal, äfven om
Frankrike frånräknas.»
Men en hvar vet att kvinnans vilja att »för egen del lefva lifvet,»
äfven i vårt land allt oftare medför att hon undandrar sig moder
skåpet. Och därför må här anföras hvad prof. F. i detta sammanhang
yttrar : »Det är kvinnan, som bär moderskapets börda och äfven sedan
under den första tiden har det största besväret med barnens vård och
uppfostran. Så länge hennes ställning i familjen och samhället enligt
sed och lag var mera bunden, och mannen äfvenledes enligt tidens
åskådningar hänsynslöst pålade henne moderskapets börda, fann hon
sig utan knot däri. Men häruti har skett en stor förändring, som
likväl ännu långt ifrån är afslutad. Kvinnorna inom de högre
klasserna vilja alltmer själfva råda öfver, huru ofta och när de skola
blifva mödrar; samtidigt verkar hos männen hänsynen för
hustrurnas önskan i detta fall allt starkare. Denna rörelse, ehuru tills
vidare inskränkt till de högre klasserna, går som allt dylikt efter
hand öfver till hela folket. Detta är framtidens, men icke en
af-lägsen’ utan en mycket nära liggande framtids, hämsko på
fruktsamheten. Denna kommer i följd häraf att starkt sjunka och faran
är endast, att fallet blir för stort. Ty så gick det i gamla Rom.
Kvinnorna uti den högre klassen undandrogo sig där till sist
alldeles att föda barn. Och till den punkten har man redan hunnit
ibland the upper ten thousanäs i Förenta Staterna, hvarest
foster-fördrifningen blifvit vanligare än barnsängarna. Kvinnorna äro i
allmänhet tvåbarnssystemets ifriga anhängare, sedan detta en gång
blifvit kändt.» Samma uppfattning erhöll äfven uttryck under en
diskussion om malthusianismen i Statistiska föreningen, där det
påpekades: att omkring 1880-talet såväl födsel- som giftermålssiffran
sjönk, antagligen i samband med den då låga guldproduktionen.
Men medan på 1890-talet såväl guldproduktion som giftermål ökades
mycket starkt, hade dock födelseantalet i Europas alla land aftagit
starkare än någonsin förut.
Dessa citat äro ej afsedda att utgöra något inlägg för eller
emot nymalthusianismens berättigande, utan endast att visa, att
feminismens kraf på frihet från moderskapet kan innebära faror, som
måste beaktas. Männens nu allmänna klagan öfver hustrurnas
sjuklighet borde äfven framkalla en del slutsatser, icke endast i
fråga om verkan på kvinnans nervsystem genom deras nutida täflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
