Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
LIFS LINJER
sig upptog endast hvad han behöfde för att verka sitt
verk. Liljorna på marken och fåglarna under himlen
liksom, fikonträdet — på hvilket han sökte frukt, dåtiden
ej var inne att finna den; moder och bröder, liksom
lärjungen ban tog från faderns lik — med maningen att
låta de döda begrafva sina döda — allt detta ser han
och ser det ändå icke! Det var honom likgiltigt, om
han satte sig ned vid gästabudsbordet eller i öknen,
vid vin eller vid vatten. Ty han lefde öfver allt detta
i den hänryckning, som ter sig såsom stilla styrka
men i själfva verket är den skapandet,s öfverspänning,
under hvilken hela det öfriga lifvet bleknar till
overklighet. Jesus behöfde ej som en Bernhard af
Clairvaux frukta ljusets och skuggornas lek som en frestelse,
ej likt denne hålla sina ögon sänkta för att ej rusas
af landskapets skönhet. Ty allt detta var för Jesus
intet mot det, som för honom var allt. Hvad han
ville, var att skapa i Gud lefvande själar, själar som,
skulle likna hans egen i törsten efter rättfärdighet,
i hungern efter själfförsakelse, i makten till medkänsla,
i viljan att utgifva sig själf såsom en vattuström,
hvari alla kunde bada sig sunda och starka. Han
behöfde ej vara asket i ordets vanliga mening, ty
han lefde, högt öfver de frestelser, asketen söker
undfly genom sin själftukt. Hos honom fanns ingen
motsats mellan .altruism och egoism. Ty han kunde
helt enkelt aldrig erfara frestelsen att bruka något
för sig ensam; han kunde endast vinna sig själf genom
att ge sig; detta var hans förrn för lifsstegring; den
öfver alla utstrålande — men intet för sig ensam
ägande — ömheten var hans nödvändighet.
Därför kunde han vittna, att hans ok var ljufligt, hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>