- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud I /
112

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

att vi därför behöfva en ny kulturtyp med större
själfständighet, större lefvande kraft — då borde hvarje
följdriktigt tänkande kunna inse, att hans och hans
själafränders grundval för gudstron nu är en
landtunga så smal och låg, att den i hvarje ögonblick kan
öfversvämmas af ateismens vågor från ena,
panteis-mens från andra sidan. Äfven Eucken medger ju som
James, att tillvaron ingalunda ter sig som en andens
värld; att de stora personligheterna offras för
framåtskridandet, att oändligt mycket annat meningslöst
lidande ingår i lifvets ordning. Men när han bevisar
lidandets värde, då kan evolutionisten leende lyssna.
Ty lika goda som dessa skäl bli ur
evolutionis-mens synpunkt, lika dåliga äro de som försvar för
något slags gudomlig målmedvetenhet inom den
andliga världen. När Eucken förklarar glimtarna af ett
andligt sammanhang i tillvaron som genombrott af ett
transcendent varande, har han därmed bevisat lika
mycket som den lille Georg Stjernhjelm, när denne •
förklarade stjärnorna såsom den — genom hålen efter
Guds staf i himlagolfvet — utströmmande klarheten!
Eucken har ej uthärdat det dilemma, som för
honom blef oafvisligt: att antingen se äfven det
andliga lifvet som en företeelse hos naturen och all
människans sträfvan som förgänglig eller att se"
det andliga lifvet såsom ett själfständigt varande och
den jordiska sträfvan som brobyggnad allenast till
denna väsentlighetens värld. Men för evolutionisten
finnes icke detta dilemma, eftersom han tror —
bevisa sin tro kan han lika litet — att utvecklingen
framkallat de glimtar af sammanhang, dem tillvaron
redan visar; att sammanhanget skall bli allt större,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:40:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-1/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free