Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUDSBEGREPPETS OMVANDLING
165
tillstånd, i hvilka vi då anande intränga, kommer att
skänka tillvaron en ny spänning. Men så länge
människan icke lärt sig bära sin ensamhet, är den
personlige Guden den stora trösten i ensamhetens lidande.
Han tröttnar ej, han lyssnar, han inser, han vet, han
deltar, han råder. Endast den, som med själens sår
brännande mången gång flytt till Gud, vet hvad han
vågar, när han säger människorna: att de varda
större, när de mäkta bära äfven den sista
ensamheten, den där ej ens Gud är deras vän! Ja, detta
— att ha sitt fäste, sin tillflykt hos Gud — är ett så
djupt, så omistligt behof för många själar, att de,
ehuru ofta evolutionistiskt tänkande i öfrigt, behålla
sin gudstro mot alla sannolikheter och utan alla bevis.
Dessa samma människor äga alltid enhet och enkelhet
i sitt eget väsen, en djup förmåga af tillit och trygghet
i alla lifsförhållanden. Och dock finnas äfven bland
dessa gudstroende stora skillnader. Den ena känner
sig mest uppbyggd, när en annan stämma i ett tempel
tolkar hans känslor; den andra åter mellan
gudstjänsterna i en katedral, där allt är tyst och själen känner
sig i samfund med alla de släkten, som där tändt
sina hjärtan såsom lågor inför Gud; andra åter känna
sig mest andaktsfulla på platsen rundt om katedralen —
af ålder kalladt Domfreiheit — den öppna plats, där
han ser dess spiror söka solen. Den fjärde slutligen
firar helst sin andakt på en höjd, där han har äfven
dessa spiror under sig. Så afvänjas själarna långsamt.
Men ingen kan tvifla på, att den tid nalkas, då intet
hem, ingen kyrka, ingen skola samlar till gemensamma
gudstjänster; då hvarje själ har sin egen jul för ljusets
seger, sin egen påsk för lifvets uppståndelse, sin egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
