- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud I /
175

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIFSTRON

för de naturliga orsakerna, erfarenhetsvetenskaperna
genombryta den kyrkliga världsbilden, lifvets gröna
träd slår med sina vajande grenar in domernas färgade
fönster. Vetenskapsmännen försäkra då — som
teologerna nu — att vetenskapen intet hade med tron att
göra; att den senare förblef orubbad af den förra. Ett
tal, som kanske bedrog dem själfva men icke — kyrkan!
Under intrycket af de stora, mänskliga kraftprof, med
hvilka den nya tiden börjar, återvaknar förvissningen
om lifvets värde, om något rikt, starkt och outtömligt
inom och utom människan. I Italien — där naturen
under trehundra år outtröttligt alstrar stora andar —
fastställer Galilei den mekaniska naturuppfattningen
och underkänner »Guds vilja» som förklaringsgrund,
emedan »den förklarar intet, då den lika lätt förklarar
allb>. Men före Galilei hade ju redan Leonardo,
allfrestaren och allfamnaren, visat på erfarenheten
såsom vägen, till den lagbundna nödvändigheten i och
genom möjligheten att af ett föreliggande sluta till
ett annat ined detta sammanhängande. Han hade
funnit, att »begrundandet af eviga lagar och af
naturnödvändigheten skänker den stora ödmjukheten och
det stora lugnet»; att »kärleken är kunskapens dotter,
och ju säkrare kunskapen är, dess hetare kärleken».
Andaktsfullt hade ban stannat inför stoffets kretslopp
genom den organiska och oorganiska världen och
därunder anat själen som den formande, den konstnärliga
principen. Hvilket jubel i ord som dessa: »Hur
beundransvärd är din rättvisa, du första drifkraft (primo
motore)! Du har velat, att ingen kraft skulle sakna
sina nödvändiga verkningar, enhvar i sin ordning och
enligt sina egenskaper. O, gudomliga nödvändighet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:40:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-1/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free