Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIFSTROK
179
han i utvecklingen svaret — icke på de enligt honom
obesvarbara frågorna om vårt släktes hvadan och
hvarthän — men på frågan huru? Han söker
lagen för den stigande utvecklingen och finner den vara:
att det osammanhängande blir sammanhängande, det
ensartade olikartadt, det obestämda bestämdt. Och
han visar att lagen gäller för barnets lerklot som för
världskropparna, för cellens som för tankens växt,
för konstverket som för samhället.. För Spencer, i
än högre grad än för hans föregångare Comte, blir
utvecklingens förlopp ytterst långsamt. Hans — man
kunde nästan säga geologiska — tidsmått för
själstillståndens omdaning, hans
aristokratiskt-individua-listiska radikalism ha otvifvelaktigt verkat
handlingsförlamande på ett helt släktled. Liksom Spencers
teoretiska utgångspunkt står Kant nära, står hans praktiska
Spinoza nära genom vissheten, att ett hinsides af godt
och ondt, af själf be varelse och själfhängifvenhet äro
utvecklingens slutmål.
Från många olika utgångspunkter ha vissa af
Spencers som Darwins satser blifvit angripna. Weissman
nekar sålunda ärftligheten af förvärfvade
egenskaper. Men ban har endast gjort urvalet och
variationen ännu mäktigare än Darwin menade. Och de
Vries har genom sin mutationsteori bevisat den
uppkomst af nya arter, som Darwin anade. Båda lära
betona att de icke vederlagt utan bekräftat Darwin.
Men vare sig ett mer eller ett mindre blir kvar af
Spencers och Darwins satser, hafva dessa dock för
utvecklingstanken varit de under adertonhundratalet
banbrytande. Redan för en mansålder sedan kunde det
sägas, »att ingen med normal förståndsverksamhet kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
