Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
en hos andra icke vanlig ifver — öppet tackat mina lärare. Till
gengäld ha mina angripare trott sig kunna affärda mitt eget
oaflåtliga tankearbete såsom endast ett eftersägande!
Särskildt i Sverige har man sedan gammalt en stor böjelse
att kalla alla, som på något sätt uppröra sinnena, härmare af
»andra tiders och nationers förkastade villor», såsom den
»Thorild-ska sekten» på 1790-talet kännetecknades!
På det man nu ej ånyo skall göra de i denna bok uttalade
tankarna till endast efterklang af andras, har jag aftryckt den
»julottepredikan» 1895, som är fröet till denna bok, redan i
utkast färdig hösten 1901 (och delvis hållen som. föredrag på
vårvintern 1902). Under tiden ha böcker kommit sådana som
Höffdings Religionsfilosofi, Troels Lunds
Livsbelysning, H. Larssons Meditationer, Obstfelders EnPræsts
Dagbog, Karl af Geijerstams Efterlämnade skrifter,
A. Vannérus K u 11 u r i d e a 1 i s m, Maeterlincks Le Temple
e n s e v e 1 i, som alla mer eller mindre starkt äro fyllda af lifstron.
En af dennas stora bekännelseskrifter, Guyaus 1’Irréligion
de 1’avenir, var visserligen utkommen fore 1895. Men som
jag den tiden ej hade råd att köpa så dyra böcker, och Kungl.
Biblioteket på min anhållan icke skaffade den — man anade
då ej ens i Sverige Guyaus tillvaro, än mindre hans betydelse
— så blef det först hösten 1904 jag läste hans bok,
sedan blott den slutliga öfverarbetningen af denna återstod mig
att göra.
Jag vill vidare betona att jag själf under åratal haft
ny-protestantismens Kristusbild som min och därför vet att
följdriktigt tänkande måste leda bort från den. Jag hade ännu
under 1880-talet de oklara begrepp om en personlig Gud och
en personlig odödlighet, som jag här angripit och vet därför
att djupa lifserfarenheter. kunna tillintetgöra dem.
I detta sammanhang vill jag — till den kraft det hafva
kan — äfven inlägga en gensaga mot det sätt, hvarpå kritiken i
Sverige nu gör en del författarinnor och författare till mina
eftersägare.
Vore det ej tid att man i Sverige började förstå, att i fråga
om kärleken, kvinnosaken, konsten, individualismen, religionen
vissa författares inbördes likhet beror däraf: att samma
tidsföreteelser väcka plåga eller glädje hos
samma slags människor och därför på många håll samma
tankar uppstå ?
Under denna jakt efter imitation ske oaflåtliga missgrepp.
Så t. ex. gjorde man Selma Lagerlöf till lärjunge af Almqvist —
och hon hade dock nästan ej läst honom; nu gör man alla, som
förtälja s i n hembygds sägner, till Selma Lagerlöfs — eller Pelle
Molins — apor! Strindberg gjordes i Inferno till plagiator
af Huysman — men svarar, att han läst den angifna boken efter
Inferno o. s. v.! Denna imitationsjakt är förkastlig framförallt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
