Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PI.IKTEN TILL LYCKA .23
Ty medan det fnla framkallar kroppsligt illabefinnande
och andlig olust, höja sköna former och sköna
lifs-förhållanden vår lifskänsla och göra oss således
mer dugliga att verka och gagna. Den nutida
psykologen vet att olyckan bokstafligen har en
förlamande makt, medan lyckan är lifsbevarande i
kroppslig som andlig mening; att de lustbetonade
själsrörelserna äro de mest lifs- och växtkraftiga. Om
man gentemot detta kommer med den gamla
invändningen : att hämnden kan vara ljuf som kärleken,
stölden lustbetonad som gifvandet; oxen vid sitt
grönfoder tillfreds som forskaren vid sitt arbete, drinkaren
framför sitt glas säll som konstnären framför sitt verk,
då svarar nutidens lyckolära: att allt detta kunde sägas,
innan man kände själslifvets lagar. Numera finns det
möjlighet att objektivt afgöra värdet hos olika
lyckokänslor, som hos olika hälsotillstånd. Och de enskilda
lyckoomdömenas relativitet blir lika litet ett bevis mot
lyckoläran, som nöjda sjuklingar eller missnöjda friska
bli bevis mot hälsoläran. (1).
Nietzsche hade tagit djupa intryck af
Vauvenar-gues och det är oförlåtligt när man på grund af sådana
Nietzsches uttalanden, som att han icke söker lust
utan olust, icke vill sin lycka utan sitt verk, icke åtrår
njutningen utan skaparsaligheten, brukar honom mot
lyckoläran. Tv otaliga gånger pekar han på olusten
såsom genomgång till fina, hittills oanade fröjder och
prisar han den lycka, han äger i sitt verk, sin
skapar-makt. S j alf tukt som lydnad äro för honom endast medel
att uppnå den »danskonst», han betecknar som1 den
fulländade människans särmärke. Intet bevisar för öfrigt
i hvilken grad man saknar aning om själens lagar, än
■20. — Lifslinjer. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
