Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’334
LIFS LINJER
så bjärt mot hvarandra. Men inom den krets af
konstnärer och diktare, som omgaf dem, sade många tårade
ögon: att de funno den enes saga vacker som den
andres. Ty konstnären känner med barnen att det,
som gör en saga vacker, är att en helig eld där brunnit
och förbrunnit, vare sig elden lyste från höjden som.
vårens, af hela nejden tilljublade bål eller från ett
ensligt altare i skogsdjupet.
Enligt sitt kvinnolynnes oberäknelighet gynnar
segerns gudinna ena gången den, som stolt kunnat
umbära hennes nåd, andra gången förföljer hon honom
med sin onåd. Hvarken segrar i och för sig eller
nederlag i och för sig bevisa sålunda om människan
varit en stor lyckosökande eller en liten lycksökare.
Endast segrarnas som nederlagens verkan på vår själ
bevisar detta. I ena fallet har själen vuxit af segrar
som nederlag, i det senare vissnat af dé förra som
de senare. Icke själfva lycko ödet blir någonsin
en människas plikt. Ty med all min kraftutveckling
kan jag misslyckas i mitt verk, förlora mina kära,
se min kärlek sviken, se min kraft bruten. Men mitt
lefvande, helt och stort imitt verk, mi 11
kärlek, m i n tro — min fullmänsklighet med ett ord
— detta är den oförgängliga lycka, som det är min
plikt att uppnå.
Det är visst, att den ena människan stiger genom
att hennes lycka eller lidande antaga högre former,
medan den lycka och det lidande, som göra denna
natur större, kunna göra en annan natur mindre. Växer
själen genom sina öden — liksom omvändt ödena
genom själen — må vi då, huru våra öden än äro,
känna oss benådade!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>