- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud II /
341

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



PI.IKTEN TILL LYCKA

.341

ni det öfverflöd af krafter, lyckan hos dem alstrar,
på att undanrödja hindren för andras kraftutöfning.

Endast genom sin egen fulla, starka lyckovilja blir
människan fylld af medkänsla för andras lyckosaknad.
Kndast genom sina egna lyckokraf — eller genom
de fyllda villkoren för dessas tillfredsställelse — vet
människan något om andras. Den för egen del
lyckolikgiltige samhällsomdanaren blir endast en blind, som
leder blinda. Endast den, som. själf njuter af att stilla
sin kroppsliga hunger, stillar andras så, att de i sanning
bli mätta. Endast den, som själf läskas af att släcka
kunskapstörsten, släcker andras, så att de verkligen bli
vederkvickta. Endast den, som själf griper efter
naturens och konstens glädjeämnen, glades att bereda andra
möjlighet att fullt upplefva dem. Endast den, som
med hela sin varelse ägt — eller velat äga — kärleken,
sätter in sin vilja på att möjliggöra kärlekens
förverkligande för andra. Endast den, som oaflåtligt
utsträcker sin lyckovilja till allt mera och allt flera,
skall — i det sällsynta och stora valet mellan å ena
sidan sin, å den andra allas lycka — äga styrka att,
välja den senare!

Först när människan insett sin rätt att söka lyckan,
bortfaller den falska och fula motsättningen mellan
vår egen och andras lycka. När man känner, att
»plikten att lefva för andra» är det iskalla och
järnhårda, det lama och lytta, det hålögda och tomhändta
begreppet, då känner man äfven, att enheten mellan
vår egen och allas lycka ger den heliga, heta glöden,
den fruktbara, framdrifvande värmen!

Endast samkänslan, som vill för andra de
möjligheter, man vill för sig själf, för sig själf dem man vill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-2/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free