Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
och kvinnoväsen. Och för Almqvist, som för den tyska
romantiken, var första villkoret härför samma frihet
till egen bildning, egen lifsdaning, eget
samhällsin-flytande för kvinnan som för mannen, emedan endast
tvenne, hvar för sig utvecklade människoväsen,
tillsammans kunna dana en högre enhet. Romantiken
återupptog den kärlekens kultur och kult, som
»kärleks-bofven» utöfvat; den ville återväcka den hedniska
känslan af den sinnliga vällustens mystiska helgd. Men
tillika var den fullt modern i sitt medvetande att först
när kvinnans själ, hennes personliga varande och väsen
bli hennes kärleks yppersta gåfva, då kan kärleken
bli den fullkomliga, fria föreningen för tid och
evighet ; det enda förbund, som kan äga etiskt värde,
eftersom detta ensamt innebär den inre bundenheten,
den frivilliga uteslutningen af alla andra; att
när kärleken blir sådan, då står den i makten att
innerliggöra, att ställa själen inför de högsta
helgelse-kraf, den finaste själf pröfning, fullt i jämbredd med
religionen.
Att medeltiden var romantiken kär berodde i
främsta rummet därpå, att själar då kunde glöda af
stora känslor, som alla ägde samma härd. Munkens
känsla för Guds moder var erotisk religion, riddarens
för sin dam en religiös erotik, konstnärens för sin
madonnabild båda delarna. När kärleken, konsten,
fosterlandet, för romantiken blefvo heliga, då voro
de detta omedelbart i och för sig själfva, icke —
såsom under medeltiden — helgade af religionen; voro
det i och genom den panteistiska allkänsla och
lifs-dyrkan, som betecknar romantikens första skede, det
skede, då den stod Goethe nära och i honom såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
