- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud II /
390

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

390

då verka alla hennes förmögenheter som ett helt,
ett inom sig afgränsade ej på andra syften riktadt
varande, med ett ord: som själfändamål. Det slutliga,
harmoniska tillståndet blir därför det estetiska, det
då alla mänskliga krafter verka fritt och fröjdefull!,
utan att någon är förhärskande eller sättes i rörelse
af de yttre behofvens tvång. Denna alla krafters fria
och samfällda lek är, hvar den än framträder, det
högsta medlet att främja en fullkomlig kultur. Ocli
en sådan kultur är det högsta målet för
mänskligheten ... (1).

Schiller talar här lika mycket i Goethes som i sin
egen anda. 1 samma anda var det äfven Otto Ludwig
på 1830-talet sökte nyväcka medvetandet att skolan,
samhället och konsten nu behandlas så, att de bli
medel, icke för personlighetens enhet utan för dess
styckande. Han påpekar att intet annat kan hjälpa,
än om man inom uppfostran som samhällslif och
konst börjar inse, att människoväsendets helhet är
målet. Skall människan kunna försona sig med lifvet,
fordras ett helt nytt sätt att lefva det, ett lif där
skönheten blir ett lika oafvisligt villkor för själens
andhämtning som luften för kroppens. Och icke
skönhet endast i yttre mening, utan i inre, organisk, i hela
lifsdaningen. En sådan skönhet måste på alla
områden bli såväl uppfostringsmedel som mål för
mänskligheten; endast så skall den slutligen kunna stå
uppbyggd såsom ett inom sig harmoniskt helt. För
Mal-vida von Meysenbug — den stora utöfvarinnan af
lefnadskonst just i den ädla stil, som Goethe präglat
och Otto Ludwig brukade begreppet — voro redan
på 1850-talet dessa tankar lifsledande (2). Hennes vän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-2/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free