Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLENS EVOLUTION GENOM LEFNADS KONST 393
känner, att »detta lif är i dag». Det var således
ej endast undantagsnaturen utan hvar personlighet,
som för Carlyle var en oberäknelig, outtömlig, »orimlig»
verklighet, som gör den så kallade verkliga världens
klokskap till dårskap, ja, som ej sällan lyckas omvandla
en del af denna dårskap till vishet! I stegrad grad
ägde Nietzsche isamrna kärlek till det stora
naturskådespel, som den starka människan, den skapande
anden erbjuder genom sin makt och lust att »trycka
sin hand på århundraden såsom på vax». Likt
Carlyle gripes han ej af det lagbundna utan af dess
skenbara upphäfvande, genombrottet, då den stora
människan — till synes oberoende af sin tid och sitt
folk — framträder såsom ledare, förebild, skapare.
Genom sin ifver för ett ädlare föräldraskap visar
Nietzsche sig inse, att det behöfs mer än vilja till
öfvermänniskan, för att denna skall varda verklighet.
I detta fall djupare seende än Nietzsche säger Carlyle:
att hjälten blott åstadkommer hvad de många önska
utföra eller uppnå; att han finner tidens och
tillvarons dolda tankar, i ord och handling förkunnar
dem och sålunda leder släktet vidare; att det
önskvärda vore, att alla måtte varda hjältar.
Ty inga hjältar komma någonstädes med stackare, ja,
»endast den, som i sin egen natur har ett storhetsdrag,
kan vare sig dyrka eller lära af stora människor»...
Äfven för Carlyle’s vän Emerson var alla frågors
fråga själens förstorande, själens maktutöfning. I än
högre grad än Carlyle blef Emerson en omedelbar
lärare i de medel, hvarigenom detta kan uppnås, med
ett ord i lefnadsvishet. Ja, man kan säga att Emerson
är en af kyrkofäderna i den religion, hvars stiftare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
