- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud II /
403

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÄLENS EVOLUTION GENOM LEFNADS KON ST

403

minst lika många möjligheter till olika daningar som
den kroppsliga. Men endast, när en människa andligt
får sträcka ut sig, kunna krafter och anlag växa. Nu
ser man öfverallt förkrympt individualitetsutveckling
- med andra ord ett fattigt själslif — som följd af
att ungdomen hindras i detta ena nödvändiga. För
ingen, allra minst ungdomen, är fred lifsmålet. Endast
den, som kan vandra och vill vandra, som ständigt
har andlig friskhet i behåll för handling, iakttagelse
eller tanke, denne kan i oändlighet hämta nytt stoff,
omskapa sin andliga jordmån och sålunda bevara sin
själ lefvande under alla åldrar.

Arbetet — då det ej är för tungt eller enformigt
— är. en själens lifskälla, ämbetsmässighet däremot
dess vanligaste dödsorsak. Vår hela samfundsordning
skapar den borgerliga kylan, den ämbetsstramhet, det
hvarclagskretslopp, som är motsatsen till det icke
inställda, d. v. s. det öppna och fruktbara, af
möjlighetsvärden myllrande själstillståndet. På arbetets område
biter man sig fast i vissa nyhetsförbjudande medel
och metoder; det som så uppstår blir flitvärden allena:
allt som sker, sker genom befäl. Öfverallt råder
half-bildningen, hvars mest afgjorda tecken är frånvaron
af andlig böjlighet, det tecken, den har gemensamt
med den vansinnige och med själfmördaren, medan
den själsliga rikedomen och kulturen städse stå i
omvändt förhållande till denna andliga förbening. Och
hvad är hela ämbetsmannamässigheten annat än en
form af vansinne och själfmord, ett själiskt afslutadt
tillstånd, utan vidare möjlighetsvärden?
Lärdoms-eller ämbets- eller yrkesmänniskan är lika litet vaken
och vid söm bidande och mottagande. Hon har sökt s i 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-2/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free