- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud II /
481

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EVIGHET ELI.ER ODÖDLIGHET

481

Ännu liar ingen, som fordrar personlig odödlighet,
kunnat undslippa medgiften att — om denna skall betyda
något mer än endast ett återgående till samma »varande
i Gud», från hvilket själen då onödigt skildes för att
genomgå den jordiska utvecklingen — då måste
personlig odödlighet tillerkännas just d e n »personlighet»,
själen i och genom det jordiska medvetandets och
utvecklingens form uppnått.

Erotisk kärlek, hur själfull som helst, har dock
sin rot däri att vår varelse bestämmes af ett kön;
den mest gudomliga kärleken, moderns, växer i och
med barnet i hennes sköte. Hvad skall det varda af
kärleken i en tillvaro, där intet kroppsligt betingar
den? Och, om den alltjämt kroppsligt bestämmes,
hvad skall då varda af saligheten att återfinna
hvarandra, när hvardera stått under omvandlingens lag?

Mitt kraf på sanning och rättvisa, hur upphöjdt
som helst, har dock sin rot däri att min varelse
bestämmes af den jordiska begränsningen och
ofullkomligheten. Krafvets tillfredsställelse kan således endast
uppstå genom ett medvetet motsatsförhållande till
detsamma; men då måste ju också motsatserna alltjämt
förnimmas? Mitt eget utöfvat)do af godhet, rättvisa,
ädelmod är ju bundet vid nyss nämnda
ofullkomlighet : huru skall jag kunna utöfva dem i, en tillvaro,
där dessa yppersta egenskaper icke komma i
förhållande till lidanden, orättrådigheter, lågheter? Huru
än tankekraft, skaparmakt, forskarsnille anande må
sträcka sig bortom denna tillvaro, burna och bundna
äro de dock af dess gåtor och syner! Skall samma
■vin fortfara att flöda, då måste det ju alstras i en
vingård af samma art?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-2/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free