Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII
LIFSL1NJER
bare flytande flod af färger, toner, värme å ena, af
stämningar, känslor, förnimmelser å andra sidan. Den ensidiga
realismen viker för intuitionen på trons som på tankens
område, på skönhetens som på sedlighetens. Ur allkänslan och
ur samkänslan framväxa nya skönhetsbegrepp, liksom nya
sedlighetsbegrepp. Utvecklings- och enhetstankarna ha
förbundit människan med stenen under hennes fot och med
stjärnan öfver hennes hufvud. Samma tankar förbinda henne
äfven genom hvarje ord och hvar handling med hela hennes
släkte. Denna världskänsla ger hvarje enskildt lif nya
vidder och ger ny vikt åt hvarje form af skaparkraft. När
våra dåd och våra verk, våra sorger och våra fröjder bli
allas och allas bli våra, i samma mening som luften nu
tillhör enhvar och bestämmer oss alla, då har lifstron i
dess trenne former — såsom allkänsla, samkänsla och
själf-känsla — danat släktets själ till en makt, med hvilken
måhända andra makter i världsalltet kunna förena sig och
den mörka jorden till en stjärna, på hvilken måhända andra
stjärnor vänta!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>