Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Själfhärlighetens samkänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLFH ÄRLIGHETENS SAMKÄNSLA
5
lifvets värden, och för hvilken deras fina urskiljande
endast var en njutning mera! .fust den djupa känslan
af lifsvärdenas mångfald — ej af deras intighet — gör
honom ovillig att fastslå något värde såsom
oöfver-träffligt. Hans fria, friska blick har endast den
skeptiska kylan inför hvarje teologiskt eller filosofiskt,
påstående och fastslående. Det är med nutida skäl,
han häfdar sin rätt att följa sina vägar. Den allsidiga
iakttagelsen af den egna personligheten, den sega
beslutsamheten att bevara denna personlighet, den
ofelbara instinkten i valet af medel för sin
själfutveck-ling — allt detta gör Montaigne till den nya tidens
förste, målmedvetne individualist. Han inser — och
ryggar dock ej tillbaka för — den nödvändiga
omvandling af sedlighetsbegreppet, som insikten om
subjektiviteten i våra erfarenheter måste medföra. Stode vi,
säger ban, i verkligt lefvande samband med det
öfvernaturliga, blefve vi i sanning upplysta af
gudomens stråle, då skulle också våra lidelser, vanor
och fördomar med ovillkorlig nödvändighet bli
verkligt omdanade, i stället för att som nu oaflåtligt vittna
om vår alltför mänskliga ofullkomlighet. Denna
innebär, att vi intet kunna fatta utom vårt väsens gränser;
att vi endast kunna dana oss ett gudsbegrepp genom
att förläna Gud de egenskaper, vi funnit, hos det väsen
som intresserar oss mest: människan. Våra sinnen
äro lika osäkra i sina vittnesmål som vårt förnuft i
sina slutledningar. För hvarje yttersta grund behöfves
en ny grund; hvarje försök att bringa motsägelserna
under en gemensam synpunkt visar sig fruktlöst.
Seder och rättsbegrepp skifta med historiska tider och
geografiska, gränser; människans anspråk att vara en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>