Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Själfhärlighetens samkänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLFH ÄRLIGHETENS SAMKÄNSLA
7
iakttagelsen lärt oss känna vår form. kan
själfupp-fostran gifva denna form dess högsta möjliga
fulländning. Men endast efter dess egen art, icke efter
något mönster. O n n’a q u e s o i — man har
allenast sitt jag – äfven såsom ideal för sin
utveckling. Vi finna bland öfriga förmögenheter i vår natur
äfven lusten till det. goda, och när vi utveckla denna
kraft, jämsides med våra andra, bortfaller striden
mellan lycka och plikt. Lyckan blir ej liktydig med
sinnliga njutningar, plikten ej med stränga
försakelser. Ty fyllandet af hvarje plikt, som står i full
öfverensstämmelse med hela min natur, är lycka. Och
hvarje lycka, som står i sådan öfverensstämmelse, är
plikt: den lycka, pliktuppfyllelsen skapar, utgör dess
verkliga stöd.
Montaigne var - i religionskrigens och
tros-systemens tid — redan samtidig med de nutidens
människor, som känna, att lifvets rikedom består i
olikformigheten ; de som fröjdas öfver att ådernätet
förgrenar sig olika i hvarje blad; att snöflingornas nålar
bilda mångfaldigt olika stjärnor; att himlens stjärnor
blixtra än med blått, än med rödt, än med grönt, än
med hvitt, ljus; att hvarje själ har sin färg, sin ton, sin
doft. Det är nog ingen tillfällighet, att den enda bok.
som man med visshet, vet, att Shakespeare ägde, var —
Montaigne! Shakespeare, som med en i
världslitteraturen förut, okänd lidelse för egenarten slösade sin
skaparmakt på ett myller af varelser, i hvilkas
omänskliga eller mänskliga — eller öfvermänskliga — fullhet
intet kan tänkas borta, och till hvilken intet kan
läggas; varelser som med naturkraftens nödvändighet
brustit fram ur sin skapares innersta med den forme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
