Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Själfhärlighetens samkänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLFH ÄRLIGHETENS SAMKÄNSLA
29
på insikten att det ömsesidiga hjälpbehofvet är
samhällets grund och att det som orätt ansedda är
det mot samhällets kraf stridande. Man undersöker
känslornas ursprung, sammansättningar och
omvandlingar; visar deras betydelse för handlingarna
liksom den sedliga känslans verklighet, oberoende af
yttre tvång. Åtskilliga tänkare inse med Spinoza, att
alla eftersträfva lyckan, och att — då denna endast
finnes i vår gemensamhet med släktet — ingen verklig
motsats kan finnas mellan de själfbevarande och
de sympatiska känslorna. Det är för människan lika
naturligt att, hjälpa andra som sig själf; ja, hon skattar
högst, den lycka, hvars verkningar sträcka sig till det
största antalet människor eller till det värdigaste
fåtalet: hon sätter således de handlingar högst, som
innefatta den största lyckan för det högsta antalet.
I denna innehållsrika form uttalades första gången
denna sedan så misstolkade sanning.
Kännare af Leibnitz betona hans betydelse för
danandet af individualitetsbegreppet: huru han såg
hvarje människa såsom en värld för sig, utvecklande
sig efter sina egna lagar; huru han häfdade individens
frihet att genom egenartad sträfvan uttrycka sitt
egendomliga väsen. För honom — som den af honom
bekämpade Spinoza betydde lycka krafternas
rikedom och harmoni genom en full utveckling. Och den
slutliga, nödvändiga följden af krafternas allsidiga
utveckling blef allas harmoni. Det sammanhang, som
består mellan tingen på det kroppsliga området,
öfver-förde ju Leibnitz på det. andliga, så att hvarje själ —
liksom hvarje kropp — medelbart sättes i rörelse af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
